Låååååååångfredag

Yeeey! Jag klarade operationen och är halvvägs igenom det blinda mörker som är startskottet för mitt nya liv. I ett annat inlägg ska jag gå in på operationen i detalj (jo, det vill ni läsa), men jag kan säga sammanfattningsvis att det var en studie i självbehärsknng.

Resten av onsdagen (operationsdagen) och torsdagen ska jag också gå igenom med er i detalj när bokstäverna inte är så suddiga. Idag, fredag, är första dagen som jag har långtråkigt. Smärtan är inte helt över, men överkomlig, och det enda som är svårt att hantera är ljuset. Varje solstråle som letar sig in i ögonen skär och svider. Det känns som om jag hade fått för mig att hälla citronsaft rakt ner i ögat som tårar sig och börjar värka.

I övrigt är uppassningen ett trevligt inslag, och jag har nu fått fler måltider serverade på bricka i sängen än jag fått någon gång under mitt och makens 7-åriga förhållande. Sällskapet i mörkret är annars Jonas Malmsjö när han läser Eldvittnet av Lars Kepler. 

Nu måste jag vila ögonen igen, detta var en hälsning till alla er som hört av er med glada tillrop inför operationen och under de här dagarna. Tack!