Midsommar by the book

Vi firade midsommar i Brasmerud i Dalsland. Inte hört talas om Brasmerud? Kan bero på att det ligger i Frändefors, som ingen söder om Vänersborg heller har hört talas om. Detta kan vara en av anledningarna till att den här familjen envisas med att ofrivilligt köra en extra sväng i de dalsländska skogarna så snart vi ska till denna destination. Vi dividerar om vi verkligen skulle sväng vid just den granen? Vad stod det nu på skylten – Röshult eller Rösebo? Vad ska det stå?! När vi kommer till den i dansbandskretsar vida kända Lane Loge, så vet vi att vi har kört fel. U-sväng och ett djupt andetag senare är vi på rätt väg och navigerar rätt bland "-rös", "-hult" och "-bo" skyltarna. 

 Vi packade lätt för ett dygn på landet.

Väl framme hade vi en kalasdag med oväntat bra midsommarväder. Knytkalas-midsommarbuffé för alla och perfekt avvägt bål till föräldrar. Som den enklaste sak i världen klädde vi en egen midsommarstång på ett kick, och barnen kunde sedan välja vilka sånger som skulle sjungas vid dansen. Slå upp en bild på ”midsommarfirande” och du ser oss. Jag är fortfarande förvånad och grymt imponerad av min och makens gemensamma ansträngningar som resulterade i en stor krans till stången. 

Buffé. Själva bidrog vi med ägg och sill. Köpt.

Med gemensamma krafter (maken fastnade inte på bild).

Björnen sover räknas som dans.

Mest sol, lite moln men inget regn förrän vid 20-tiden på kvällen när de sju barnen sov. Då var det tid för vin, ost och kex. Kvällssupén avnjöts lika bra inne i mysigt bonnkök som ute bland knotten.

Storasyster sprang från ena änden av den stora gräsmattan till den andra i ett dygn, med avbrott för att sova. Äta gjorde hon i två tuggor-åt-gången-metoden. Förslag från mamman om att sitta still mottogs med tystnad och oförstående blick. Förslag från pappan uteblev, strategiskt satt han längst in i den pimpade ladan vi befann oss i. Orsaken till dotterns flera timmar långa träningspass var en tax. Dottern sprang tillsammans med alla barn som ville, de bytte av varandra, men den som inte kunde välja var jakthunden som hon hade med sig i andra änden av kopplet. Första halvan av dagen sprang hunden först och dottern kom efter en bit bakom. Några timmar senare sprang vårt energiknippe fortfarande lika fort men hunden sackade efter. Vännerna i all ära, men hunden var helt klart höjdpunkten på hennes midsommarhelg.

 Lycka. 

Pimpad midsommarlada.

Lillasyster hann också med en del spring, men hon var nog mest glad för att det serverades mat i mängder. Till och med en bit sill höll på att slinka med ner i farten. Utbrottet vid efterrätten som kom hotande nära, började med konstformen kast med liten sked (och allt annat i närheten om du inte fattar snart vad jag vill ha), avvärjdes när mamman mindes att dottern kallar glass för tårta. Tre lass senare var hon inte nöjd, men kunde mutas med ett besök hos getterna.

 Kompissnack.

Som om inte denna fantastiskt härlig midsommarafton var nog, så toppades alla skratt och all god mat av att barnen sov hela natten och ända till klockan halv åtta. 07.30! Det är en bonus som heter duga för en barnfamilj som har som vana att byta sängar med varandra på nätterna och där allt på klockan som börjar på 06:3X är sovmorgon och halleluja-moments. Frågan är vad nyckeln till den goda sömnen var? En tax, buffén eller all lantluft? En indikation på att det är dags att lämna stadslivet? Det är i alla fall dags att lära sig vägen både till och från Dalsland på riktigt. Nästa gång vill vi inte missa en minut.



(Tack till Kicki för några av bilderna!)