Cheddardilemmat

På julafton har vi knytkalas. Julbordsbuffén består av traditionella rätter som vi nu, efter fem år med samma tradition, också har delat upp traditionellt mellan oss. Eller ja, traditionellt i betydelsen att den som gjorde köttbullar förra året gör det i år med. Hur som, det finns några saker som flyter lite, och som brukar vara sånt som maken och jag får panikhandla samma morgon på närbutiken. Just det vi köpt brukar två eller flera av gästerna också ha med "utifall att", så oftast sitter vi med tre av den saken vi hade noll av på morgonen. Förrförra året var det gigantiska chokladaskar, det var ok. Förra året var det rödkål, inte lika ok.

I år är det cheddarosten som hänger fritt. Den stod på uppdelningslistan, men sen kom jag på att den personen inte skulle stanna över buffén, och då således inte behövde ha med sig cheddarost åt oss andra. Jag flyttade över det på min egen inköpslista. Ikväll tog maken ett icke förankrat beslut att påbörja julmatsinhandlingen redan ikväll. Det hade ju varit alldeles lysande, om jag inte mitt i hans frånvaro fått besked om att min mor inhandlat en cheddarost och tänkte ta med den på jul. Jag avslutade snabbt samtalet med henne och ringde maken. Som inte svarade. Tre samtal senare ringde han upp, på väg hem och med cheddarost i bilen.

Lite julstress på det, och två timmar senare gjorde att maken väldigt klart för mig att om jag inte slutade tjata om att vi nu har två cheddarostar (minst) på julbordet, så tänkte han göra vissa obscena saker med osten på juldagen, samt hugga den i stora stycken (!) och äta upp den likt en hungrig varg där blodet viner kring munnen (ok, jag hittade på det om vargen, men ni fattar).

Det avgjorde saken. Jag hade tänkt lämna tillbaka vår cheddar imorgon, men nu är ju ”problemet” istället det omvända. Jag får helt enkelt gömma en ost så det säkert blir över.  Jag vill ju inte missa hans utlovade show på juldagen! Kanske kan bli en ny tradition?

En ost rikare.